Swedish Subterranean Movie Company
Est. 1966
Vita myror/Svarta myror
av Markus Öhrn & Erik Rosshagen
Tempo dokumentärfestival lördagen den 13 mars 13.00 - 14.00.
Södra Teatern, Kägelbanan, Mosebacke torg 1-3.
Efter visningen av Vita myror/svarta myror (23 min) följer ett samtal mellan Bo Bjelvenstam (före detta tv-journalist och dokumentärfilmare), Ylva Habel (fil dr i filmvetenskap), Franco Akogyeram (rollinnehavare i Vita myror/svarta myror), Markus Öhrn och Erik Rosshagen. Moderator: Stefan Jonsson (DN kritiker och fil dr i litteraturvetenskap)
http://www.tempofestival.se/program/#vita-myror-svarta-myror
1969 gjorde Bo Bjelvenstam dokumentärfilmen Vita Myror för SVT. Filmen visar hur svenska biståndsarbetare och missionärer ingår i en europeisk härskarkultur i Kenya och Tanzania under sent 60–tal. Filmen, som bygger på intelligent journalistik blandat med närmast avantgardistiska inslag, är en postkolonial kritik före postkolonialismen. Ylva Habel menar i boken Tv-pionjärer och fria filmare att ”[Vita Myror] erbjuder ett slags vithetsanalys innan begreppet ens var myntat, främst genom att visa hur svenskar i Östafrika trädde in i den härskarställning som tidigare kolonisatörer etablerat.”
Vita myror/svarta myror återaktualiserar frågeställningarna i Bjelvenstams film, men inte genom att göra en ny fristående film, utan genom att göra ingrepp i den ursprungliga filmen med material filmat idag. Vitheten hos svenskar i Afrika på 60-talet speglas i Vita myror/svarta myror genom att lyfta fram svartheten hos afrikaner i Sverige 40 år senare. Ingreppet tar sin utgångspunkt i en omvänd rörelse av människor som sker idag, där det inte (bara) är privilegierade vita européer som reser till ett exotiskt varmt land, utan människor som flyr undan konflikter och svält i Afrika till ett europeiskt land.
Men det är inte bilden av afrikanen som ett offer vi utgår från – istället är det den svarte mannen som upptäcker och penetrerar den nordiska orörda naturen. För trots att pionjärverk som Vita myror fått mängder av uppföljare inom vad som blivit ett postkolonialt fält och trots att vi anser oss leva i ett mer tolerant samhälle idag är bilden av afrikanen som mer ociviliserad, fysisk och hotande lika stark idag som den var 1969.
Genom att lyfta fram det som Bjelvenstam, mycket medvetet, undertrycker i sin film riktas också blicken mot oss själva, publiken och Bjelvenstam som del i den koloniala härskarkultur Vita myror på sin tid avslöjade. Där Bjelvenstams film är en dokumentär skildring arbetar vi i vår spegling med en förhöjning som placerar den i en surrealistisk dokumentär tradition. Den surrealistiska dokumentären erbjuder ett alternativ – med Luis Bunuels Las Hurdes från 1933 som en tidig historisk referens – till den förhärskande narrativa realismen inom dokumentärfilmen.
Vita myror/svarta myror har genomförts med stöd från Konstnärsnämnden och Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete, Konstfack och produceras av Swedish Subterranean Movie Company
———–
Historia:
När författaren och regissören Torbjörn Säfve blev antagen som regielev på filmskolan 1966 bestämde han sig för att skapa ett filmkompani som plattform för hans egna och de andra elevernas filmexperiment under studietiden, Swedish Subterranean Movie Company. Den grundläggande tanken bakom detta filmkompani var att återanvända redan existerande material och historier. Torbjörn Säfve gjorde långa listor med filmer som filmkompaniet skulle göra sina egna tolkningar av.
Den klassiska filmen The Great Train Robbery (1903) av Edwin S. Porter stod överst på listan av filmerna och i Torbjörn Säfves version skulle filmen få namnet The Great Brain Robbery, med kopplingar till hur han upplevde att kapitalismen rånat människan på egen vilja och frihet.
Intresset för att medverka i Swedish Subterranean Movie Companys experiment och visioner var dock svalt bland de övriga eleverna och Torbjörn Säfve förblev den enda medlemmen i sitt filmkompani. Detta stoppade inte Torbjörn Säfve från att realisera sina visioner och tankar runt att skapa filmer av redan befintligt material, han kunde helt enkelt inte förstå varför han skulle jaga efter nya bilder och slösa på film och resurser när andra kastade bort så mycket film i klippbordet på filmskolan. Torbjörn som trivdes bäst på skolan kvälls och nattetid började samla på sig andras bortklippta filmsnuttar (kassmaterial) som han hittade i klipprummen på filmskolan innan städarna tömde dessa på morgonen.
10 Minuters film om MEMORY:SUPERSTITION:SPEECH (quicktime)
Av dessa bortklippta filmklipp och ljudband skapade Torbjörn Säfve ett flertal kollagefilmer för sitt filmkompani. Dessa filmer har aldrig visats i offentliga samanhang förutom filmen MEMORY:SUPERSTITION:SPEECH som Torbjörn Säfve skickade in till en öppen kortfilmsfestival på Abf huset i Stockholm den 26 januari 1969. Filmen innehöll bortklippta scener och ljud från Ingmar Bergmans film Persona som Torbjörn Säfve plockat upp ur kassmaterialet i klipparens Ulla Ryghes klipprum. Dagen efter visningen på Abf huset går Torbjörn Säfve för att hämta sin film av biografmaskinisten som då berättar att en representant för Svenska Filminstitutet varit där och konfiskerat hans film med hälsningen att den inte är Torbjörn egendom utan tillhör Svenska Filminstitutet.
Sedan dess har filmen varit försvunnen.
Hösten 2008 inledde konstnären Markus Öhrn ett samarbete med Torbjörn Säfve där dom tillsammans har påbörjat letandet efter den försvunna filmen samt att restaurera de övriga kollagefilmerna som Torbjörn producerade i SSMCs namn under sextiotalet. Vidare kommer Markus Öhrn och Torbjörn Säfve att återuppliva SSMC och fortsätta det arbetet som Torbjörn Säfve startade 1966. Målet med Swedish Subterranean Movie Company är att vara en plattform för filmer som återanvänder redan befintligt material, ideér och historier för att skapa nya verk.
Filmen Magic Bullet som visas på Göteborg International Film Festival är den första filmen på 40 år som presenteras av Swedish Subterranean Movie Company och består i sin helhet av bortvalda, censurerade filmklipp som i denna kontext får ett nytt värde och kan föra en viktig och bred diskussion om censurbegreppet.
För mer information om Magic Bullet besök projektets webbplats: